Ni vet precis vad jag pratar om, alla har gjort det någon gång, varit fejksjuk alltså. Det kan bero på att man försovit sig så mycket att det känns bättre att ringa in och sjukanmäla sig än att komma in på tok för sent till jobbet. Eller så behöver man bara en day-off. Det hör till arbetslivet, på något sätt, som en tyst överenskommelse.
Det är bara det att eftersom den är just tyst så vet ingen hur många sådana här dagar man får unna sig per år. En per år, en per årstid, eller en i månaden? Nej det där sista blir lite väl mycket va? Jag skulle säga sex gånger per år. Det känns rimligt. Tre stycken som man fördelar på vår/sommar/sensommar, och tre stycken att ta ut över vinterhalvåret.
Sen är det väldigt individuellt hur man beter sig när man är fejksjuk också. Ida ligger hemma just nu med påhittad feber och magont, men då stannar hon hemma. Sån är jag också. Man vill ju inte riskera att bli sedd ute bland folk när man drar en fuling, eller hur? Säg det till Nazanin. Igår ljög hon ihop en förkylning, men hängde ändå med mig och Malin på stan. Nazanin jobbar på stan. Vi letade kläder i SOUK-gallerian. Nazanin jobbar i SOUK-gallerian.
Det kunde vara en framtida sjukanmälan för henne:
-Nä, jag kan inte komma in idag för jag har så himla mycket is i magen. Det isar och är jätteobehagligt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hamna inte i samma onda spiral som jag gjorde bara. Nu minns jag inte riktigt den exakta siffran, men om du är sjuk vid fler än 4, eller om det är 6, gånger per år så är arbetsgivaren skyldig att göra en rehabutredning på dig. Dels för att se om man har någon allvarig kronisk sjukdom, kanske orsakad av jobbet, dels för att se om man kanske fuskar.
Haha, nä det låter ju inte så bra =)
Jag har fan aldrig varit fejksjuk. Jag är för mesigt att testa
Verkar som att det bara är jag som jobbar i våran lilla underbara familj=)
Skicka en kommentar